Ordlistor:
Ume-bondskan som talas i Hissjö tillhör den så kallade sydvästerbottensdialekten. I denna dialekt kan man stöta på:
Ett öppet långt a-ljud (av liknande kvalitet som i riksspråkets katt, hatt och natt, men alltså långt), där riksspråket har ett mer slutet, far ’far’, hav ’hav’ falet ’förskräckligt’
De gamla diftongerna ei, au och öy är bevarade, till exempel i stein ’sten’ och
föyse ’fähuset, ladugården’. Det äldre au motsvaras i södra Västerbotten ibland av öy i slutet av ord, till exempel i höy ’hö’
Ett främre g- och k- (det vill säga ett g- och k- som ”drar” mot i) initialt i orden
gjarn ’garn’ och kjall ’karl’
Under en studiecirkel samlade man ihop några vanliga ord och fraser, dessa kan du hitta genom att följa länkarna längst upp på denna sida. Men vill man läsa mera eller ta reda på något ord som inte finns med här, kan man läsa vidare i ”Ordbok över Umemålet” av Pehr Stenberg eller ”Hössjömålet, ordbok över en Sydvästerbottnisk dialekt” av Evert Larsson och Sven Söderström.
Källa: Tidskriften Västerbotten årgång 2005, Ola Wennstedt
Ordlista – Mat
Tillbaka till dialekt
- aftonvard – aftavärn
- blodpalt – blopaltn
- blåbär – blåbera
- blåbärsvin – blåbersvine
- deg för bakning – stöjp
- eftermiddagskaffe – aftanschkaffe
- enbärsdricka – jenbersdricka
- frukost – fruköstn
- grop för smör i varm mat – smörbrönne
- grädde vid kärning före smörbildning – gräddn
- grädde vid kärning före smörbildning – kärngräddn
- hallon – brannbera
- hjortron – snattren
- jordgubbar – jolgöbba
- knäckebröd – kakubrö
- korv – körven
- kvällsmat – kvälln
- kärnmjölk+ vatten, bästa törstsläckaren i slåttern – kärnmjölkblana
- kött – kötte
- lingon – linnbera
- lingondricka – linnbersdricka
- middag – meddag
- mjölk – mjölka
- mjölk efter kärning – kärnmjölka
- morgonkaffe – möranschkaffe
- morgonvard – möravärn
- ojäst tunt kornbröd – tunnbrö
- oskummad mjölk – sötmjölka
- palt med fläsk – feitpaltn
- palt med njure – pyppelpaltn
- palt utan fläsk – flatpaltn
- pannkaka – pannkakun
- potatis – pären
- sill – silla
- skummjölk, grädde borttagen skummad – blåmjölka,ljungelln
- slånbär – tågbera
- soppa – söppan
- sylt – syltn
- tilltugg – sövle
- uppkokt mjölk med klimp – klimpmjölka
- vatten – vattn
Tillbaka till dialekt
Ordlista – Husgeråd
Tillbaka till dialekt
- bessman – bissman
- bordskniv – bolnjiv
- bryne – vättu
- brödkavel, slät – slettkavel
- brödkavel, taggig – raller
- förrådskärl av trä för fläsk och kött – tina
- grep – greip
- gryta – gryyt
- grötvisp av trä – tjvöru
- hink, ämbar – ämmer
- hjulräfsa – hjulräfs
- huggspade – grääft
- hökrok – höjkrok
- järnräfsa – järnpinnhärv
- kaffegods – kaffetjärila
- kilyxa för ved – klyvaryx
- kniv – njiv
- kärna – käärn
- lie – lia
- lieskaft – lieörv
- lång, smal, tunn brödapade – spjalk
- mjölkstäva – stövvu
- panna – paan
- panna för rostning av kaffe – kaffebrännar, också skämtsamt namn för lättviktsmotorcykel
- plog för upplöjning av gräsvallar – järn plog
- plog med vändskiva av plåt på trästativ – vält, för upplöjning av bestått och skördat fält
- potatismosare – pärstamp
- potatisskalare – pärskalar
- potta – pötta
- redskap för att skära rötter m m före plöjning – restel
- redskap vid smörkärning – törel
- räfsa – häärv
- skovel – skövel, schöffel
- skärbräda – skärbre
- slev – sleiv
- släpräfsa – schlepräfs
- spade – spada
- stor, rund brödspade – bakufjäl
- sätt på lieskaft – krak, underlättar spanmålsskörd
- täljyxa – täleyx
- yxa av plåt – förhaggaryx, tar av rötter, underlättar dikesgrävning
Tillbaka till dialekt
Ordlista – Byggnader
Tillbaka till dialekt
- bagarstuga – bakustuu
- bakbord – bakubol
- bakstötting – jejta
- blåsbälg – smidepust
- bryggstuga – bryggstuu
- enhjulig skottkärra av trä – varj
- förrum till lagårn – portn fegarslödun
- gödselrum – hyvda
- gödselränna – mökaröm
- hus för strö – bösshus
- hölada – höjlödu
- höskulle – höjskull
- kobindsle – bannräj + trälj
- lagård – fööjs
- lekstuga – lekstuu
- liten släde med kuskbock baktill – kibbiken
- loge – lo
- mangårdsbyggnad – mangårsbyggning
- rum för slädar, stöttingar – slealir
- rum för vagnar och kärror – vagnslir
- släde – slea
- släde för persontransport vintertid – risselslea
- släpkälke – drög
- smedja – smidja
- sparkstötting med stålmedar – järnsparkar
- sparkstötting med trämedar – tresparkar
- timrad förrådsbod – boa
- timrad träbod för rökning av fläsk och kött – bastu, samt torkning av säd
- tvåhjulig transportvagn – kärrskepp
- undantagsstuga – fargangsstuun
- utetoa – dass
- vagn för godstransport, 4 hjul – lastvagn
- vagn för persontransport, 2 hjul – jigg
- vagn för persontransport, 4 hjul – trilla
- vedbod – veabo
Tillbaka till dialekt
Ordlista – Djur
Tillbaka till dialekt
- abborre – abbar
- bergfink – jäddfres
- berguv – bäreuv
- bettfluga – bettflugu
- björktrast – schvakatrast, dynjtrast
- bock – böck
- bofink – tjvint
- drillsnäppa – stranstryttjel
- duvhök, ormvråk,falkar – spänning
- dödsur – väggsme
- ekorre – ikkör
- elrista – stranfisk
- ettermyra – eitergadd
- fluga – flugu
- forell – steinbit
- gemensamt namn på alla bitande insekter – åt
- get – jejt
- grodyngel – grodpill
- grå broms – blinnbrems
- gråsparv – tjuflip
- gräsand – gräsan
- gulsparv – sisselskit
- gumse – gööms
- gädda – jääd
- gök – gock
- hackspett – kackspit
- hare – hara
- harkrank – myskrank
- huggorm – haggörm
- häst – hest
- kattuggla – kattögel
- knipa – njiip
- knott – sviar
- kor – koen
- korsnäbb – tjägelryv
- lake – laka
- lamm – lam
- lavskrika – köksikk
- lekatt, hermelin – jekatt
- ljungpipare – åkerhönsch
- loppa – laap
- mygg – my
- myra – möger
- mört – mårt
- nejonöga – nätting
- näbbmus – musskara
- nötskrika – pärsjiir
- orm – örm
- ormslå – köpparörm
- orre, orrtupp – vörr
- orrhöna – vörrhön
- padda – paad
- ren – rein
- ripa – ryyp
- riphöna – ryptjäling
- riptupp – rypkall
- skata – sjiir
- snorgärs – snargärsch
- sork – vann
- spigg – vännbörr
- spillkråka – störnkråk, regnprypp
- spindel – kangerovel
- stinkfly – berfis
- sto – marr
- svala – sölv
- svärta – schväärt
- sädesknäppare – njäppskörv, sprättskörv
- sädesärla – trönäl
- tacka – taack
- tallbit – dumsnut
- talltita och entita – jeta
- timmerman – timmerskörv
- tjäderhöna – röj
- tjädertupp – tjädar
- trana – tröön
- trollslända – örsnipp
- ung gumse – bäcker
- utter – otter
- varg – vare
- vattensork – vattuvann
- vårtbitare – gräshöpp
- älg – äle
- öring – ru
Tillbaka till dialekt
Ordlista – Jakt
Tillbaka till dialekt
- bössa – byyss
- dubbelpiping – tjvå piping
- ekorrhund – ikkörrhunn
- fiske med långspö och drag – slaant, främst för gädda
- flakafälla – flakagiller, för lekatt, mink och mård
- fågelhund – fögelhunn
- gevär – jive´r
- gäddan tar/hugger – jädda jäär på tagen
- harhund – harahunn
- lega – bussu
- lodbössa – lobyss
- lång rev – lang reiv
- lägga nät – laagn
- meta – meit
- meta från båten – meit borti båtn
- nattspår, betsesspår – nattraj
- nät – lagn
- råttfälla – röttgiller
- skall före upptag – väckskal
- skjutstav – skjutstaav
- slå lake på is – schlö lakan
- snara – snöru
- snara gädda – rämm jädda
- spår – spör
- ståndkrok – utstannkrok
- tjäderspel – tjädarvin
- utterbräda – otterbre
- väderkorn – verkorn
- älghund – ählehunn
Tillbaka till dialekt
Ordlista – Övrigt
Tillbaka till dialekt
- aftonsidan – aftansia
- aldrig – aller
- andra omgången – ätta fäla
- andra sidan – annsia
- arbetsam – geru
- arbetsblus – bussaron
- bakvänt – agghännes
- bakåt – bakeröm
- barnskötare – bånsytar
- behänlig – behännle
- blöta bröd i skinkspad, trampa igenom svag is – söla
- brödbit – kakubit
- bröst – tissa
- byabön – samling
- dålig andedräkt – suran
- där o dit – dänna o ditta
- därifrån – darndänna
- dödsryckning – dökschlen
- ersätta – villgo
- flina, småskratta – gliver
- fläkta – kväfft
- frikostig – runnhänt
- färdig att dö – gåle stern
- förnärmad – snörr
- första omgången – först fäla
- förväxla dagar – dagavill
- gnälla, klaga – kvir
- grimasera – schäljes
- havande – bånut
- hel ekipering, kostym – kleverv
- hit o hit – jänna o hittja
- hitanför – hiteröm
- humoristisk – tjyvrole
- hårdslaget gräs – halbett
- härifrån – jarnjänna
- höjden – värre järn
- i fjol – för åre
- i går – fördagen
- i går kväll – i kvällst
- i morse – i mörest
- jobba på i jämn takt – knöra på
- kaxig, kavat – karut
- kisa med ögonen – blysch
- klaga – kröjm
- klen å huvudets vägnar – lengrädde
- klumpig, oskicklig – pävlut
- kokande vatten – koksön
- listig – illiste
- liten del – sinner
- lustig – potele
- läpp – slip
- matfrisk – frötjen
- med nöd och näppe – ytterste halle
- missundsam – illsnikte
- morgonsidan – möransia
- motsols – ansjöns
- nerifrån – nearnet
- nordanvind – nolavere
- nyss – nyest
- någorlunda – nassener, nagerstner
- ofärdig, lytt – ofälu
- ohändig – oslög
- ojämn i färg – yschut
- omatfrisk – tejput
- oordentlig – asut
- opassande – misslagöm
- oredig – omerikring
- otät, glest – grest
- pratglad – pratakus
- på dåligt humör – pöbbut
- skaka på sig – hurves
- skidstav – rännstav
- skolbarn – skolonga
- skoskaft – skobakler
- skrapa – kara
- slarver – slasakus
- sluttning mot norr – baklanne
- slå ihjäl – slå ehäl
- slösaktig – ohull
- sparsam – hull
- stapplande – stöppelfött
- stöna – knöös
- svagt, rangligt – bäcklut
- sättpotatis – sesspären
- sönder – sunner
- tidigt utvecklad – brågör
- tindrande, pigga ögon – klingerögd
- torde – tö fäl
- tröskel – dörabäck
- tveksam – bårådd
- tveksam – mångråde
- tvärarg, ettrig – eitrutt
- tvärdjupet utanför strand – ylebacken
- tårem på skida – skiöla
- var? – vars nagerst?
- varje gång – varnen gang
- varnad – årådd
- vår, vårt, våra – voor, vore
- värmer – göva
- ynklig, ömkansvärd – öntjele
- ångra sig – åter se, va ångerst
Tillbaka till dialekt