Jonkesstugan
Namnet på stugan kom efter Jonas Jonsson son Jonke, eller n´Jonke. Han bodde i stugan tills han dog. Stugan flyttades sedermera till badplatsen och på det finns det bilder. Flytten skedde 1957 och idag används den bland annat till scoutverksamhet.
Historik över Jonas Jonssons gård
Den 22 februari 1951 upprättade Jonas Jonsson i Hissjö ett testamente vari han förordnade att hans gård med tillhörande uthus efter hans död skulle tillfalla Hissjö byamän.
Tidigare hade inköpts en tomt vid Hissjöns norra ände, den så kallade badstrandstomten, varvid alla fastighetsägare i Hissjö anslöt sig till Badstrandsföreningen genom tecknade av en andel på á 40 kr. Efter lagfartens ordnande övertogs bandstrandstomten av Hissjö byamän. Jonas Jonsson avled 1954. Det beslöts på en byastämma att gården skulle flyttas till badstrandstomten. I maj1956 verkställdes flyttningen av Bröderna Lövgren, Trehörningen som för flyttningen insatte två bandtraktorer.
Flyttningen betalades av en person som ville vara anonym. Hösten 1957 beslutade de mest intresserade, Albin Abrahamsson, Oscar Carlsson, Algot Häggström, Viktor Brodin, Johan Person och Gottfrid Lindberg att gården skulle ställas i ordning. Nämnda personer arbetade i åtta dagar var, lade sockel, murgrund och plåttak, lade in alla golv, satte in fönster, målade gården utvändigt samt flyttade över de möbler som följde med gården. Materialkostnaderna betalades av Hissjö byamän. Först vid ordinarie bystämma 1964 beslöts att gården skulle inredas och göras beboelig för eventuell uthyrning. Till att ansvara för att detta beslut utfördes på ett förnuftigt sätt valdes en kommitté bestående av Algot Häggström, Albin Abramsson, Oscar Carlsson och Viktor Brodin. Arbetet med bland annat invändig målning utfördes av Algot Häggström och Hilmed Karlsson. Kostnaderna härför uppgick till kr 1500. Staffan Abramsson med familj blev de första hyresgästerna den 1 juli 1964.
Algot Häggström, Byaålderman, 1 juli 1964
Källa Algot Häggström, Jonas Jonssons testamente samt Sven-Gösta Nilsson
Soldatrote – Rotgärdan 2:1
Som alla andra byar var även Hissjö skyldig att hålla en soldat. Den sista soldaten, nr 110 Nils Burstedt, ägde detta rote tills han dog 1923.
Källa Ivan Häggström samt tidningsurklipp Västerbottens Kuriren 21 januari, 1978
Bagarstuga
I Hissjö har det funnits ett flertal bagarstugor. Förr i tiden var det vanligt att hushåll gick samman och byggdes en bagarstuga ihop. Idag finns det en relativt ny bagarstuga i anslutning till Hissjö Bygdegård. Denna bagarstuga har Hissjöborna möjlighet att använda. Baka hällakaka eller tunnbröd gör man gärna tillsammans. Att lära sig konsten gick från kvinna till kvinna i släkten. Ungefär en och en halvtimme tar det att värma upp en björkeldad ugn. Man hjälps åt att baka ut degen till stora runda lattor. En kavlar och en rallrar (gräddar). Ingredienserna i brödet är enkla: jäst, kryddor, mjöl direkt från kvarnen och sötmjölk.
Tunnbröd
Om det finns en västerbottnisk livrätt är det tunnbrödet. Visserligen rasade bagarstugorna igen undan för undan från slutet av 1940-talet och köpbrödet blev allt vanligare. Nu startar dock tunnbrödsbagerier på flera håll och tunnbrödet har åter kommit i fokus.
Brödet var alla måltiders centrum. ”Bruttu” eller ”bryta”, tunnbröd i mjölk, i lyckliga fall tillsammans med hjortronsylt, var en uppskattad sommarrätt. Denna mat var vanlig under slåttern och ibland kunde den ätas upp till tre gånger om dagen. ”Blöta” var en annan metod att använda tunnbrödet, påminde om julseden med dopp i grytan. Brödet blöttes med köttspad och åts helst med smör – brödet var mer än en smörgås i Västerbotten.
Källa: Glimtar från Västerbotten, Allan Sandström 1978
Bergs hus
En av de större fastigheterna för 100 år sedan, många avstyckningar kom från denna fastighet.
Skjutsstation
En skjutsstation fanns i Hissjö vid 1800-talets mitt och det var under tiden hästar användes som dragdjur, så kallade ”hästforor”. Lappmarksvägen (nuvarande Kullavägen) gick förbi skjutsstationen. På en skjutsstation bytte en kusk hästar och kunde fortsätta sin resa vidare med nya pigga dragdjur. Detta var på tomt Hissjö 1
Gästgiveri
I Hissjö fanns ett gästgiveri, det var beläget vid Larsberget.
Caplanbostället
I kyrkböckerna för åren 1799 och 1811 var hemmanet Hissjö nr 3 upptaget som Caplansboställe. En känd innehavare var komministern Anders Hernodius. Han var komminister åren 1705-1722 i Ume landsförsamling, alltså under prosten Grubbs tid. När bostället bildades vet vi för närvarande ingenting om.
År 1821 är bysmeden Fredrik Lundberg påförd hemmanet. Alltså hade det övergått till enskild ägo.
Boställets avkastning skulle ge lön till komministern och kanske även hysa präster vid tjänsteresor.
Hissjö nr 3 var enligt 1793 års karta beläget mellan Lappmarksvägen (nuvarande 363) och Larsberget strax söder om vägen till Flurkmark.
”Gammgårn´”
Gammgårn´ är en fastighet från 1700-talet. Johan Rehn flyttade ett boningshus från Kullatrakten 1912.