Profiler

Jonke på hea

Ungefär år 1875 flyttade f.d. hemmansägaren Jonas Jonsson och hans hustru Maja Lena Larsdotter från sitt hemman till ett hus längst norrut i byn. Enligt egen utsago ledde Jonas geten till den nya bosättningen och var mäkta stolt över det. Huset med tillhörande uthus stod på ”ofri grund”, annans mark, tillhörig Per Rehn.

Det huset kom sedan att kallas Jonkes-stugun. Med sig i flyttningen fanns deras två barn och en get. Barnen hette Anna Ulrika (kallad Anna Ulla) och Jonas.

Föräldrarna och den ogifta Anna Ulla dog så småningom. Kvar blev Jonas, också han ogift. 1954 dog även han, och genom testamentet gick äganderätten till huset över till Hissjö byamän. (Se vidare under fastigheter )

Linda Johansdotter född 1869 avliden 1935

 Linda Maria Johansdotter född i Ockelsjö i Vännäs socken. Hon livnärde sig på dagsverken och att göra bandväv. Bodde en tid i Rönnbäck tillsammans med sin mor, men flyttade sedan till en stuga vid nedre ändan av byn. Sannolikt var det ett hus som var uppfört av byamännen som bostad för fattiga och obemedlade. Huset är idag rivet..

Denna olycka skedde omkring 1935.br /> &”Linda brukade hämta mjölk vid gårdar. Linda var ofta klädd i annorlunda färger och hade som vana att hytta mot korna med pinnar och annat. Sommaren 1935 skulle Linda hämta mjölk på en gård där kossorna gick lösa. När hon gick in på gården attackerade en hornbeklädd kossa och stångade Linda. Hornet gick in i höger sida på magen. Linda åkte in på sjukhus för sina skador, men hennes liv gick inte att rädda. Detta var en mycket tragisk olycka”

Källa Ivan Häggström och Alfons Karlsson

Landbys

Familjen Landby bodde i Hissjö några år, men flyttade sedan till Håkmark. Huset de hade i Hissjö revs. Bröderna Landby har en liten kultstatus runt om i Västerbotten. Sixten var känd som kraftkarl, filosof, diktskrivare och konstnär och han kallades till och med ”Buffeln från Hissjö”. Lillebror Kurt var mera känd som konferencier på den Sverigeturnerande ”The Landby Show”. Under denna show gjorde kraftkarlen Sixten allt från att lyfta cyklar med ett pekfinger till att räta ut hästskor med bara händerna. De besökte regelbundet Kiviks marknad och andra marknadsplatser.
Ett av Sixtens mest kända verk är ”Killa mig på Kilimanjaro”



Det har utgivits två episka verk, ”Sixten Landbys teser” samt ”Millennium” som utgivits efter hans död
Några av Sixtens teser:

Löning

Trots att man arbetar varje dag verkar det som Djävulen tog hand om pengarna

Storbjud

Även grisen kan rata när man den ska mata.

De odrägliga

Somliga människor liknar bulldoggar ty de släpper aldrig greppet.

I förtid

De som redan börjat ruttna i livet behöver inte vänta länge på döden.

Källa Ivan Häggström, Alfons Karlsson samt www.come.to/sixten.landby 20 september 2006

Johan Rehn född 1865 avliden 1929

År 1889 flyttade Johan Rehn från Degerfors, Vindeln till Hissjö.
Han var gift med Maria, även född Rehn, och hon kom från Sandåker, Granö. Tillsammans hade de sju barn; Alex, August, Hugo, Valdemar, Hedvig, Nanny och Rudolf.

Rehn byggde fastigheten Hissjö 5:2 med panel från Granö, han ansåg att virket var av bättre kvalité därifrån.

Han började sin försörjning som lantbrukare och frisinnad politiker. 1909 blev han ledamot i 2:a kammaren och satt där tills 1924.

Andra uppdrag som Rehn hann med under sina verksamma år var:
1919-1923                  Medlem i Lappkommittén
1928-1929                  Medlem i Skogskommittén
1928                             Ordförande i Umeå LFS Kommunalfullmäktige
1909-1926                  Uppdrag i landsting
1926-1928                  Ordförande i landstinget

Johan Rehn var även ”Riddare av Vasa-ordern”

Källa Alfons Karlsson, Ivan Häggström, Ella Rehn, Maria Rehn och Vivan Sundblad


Per, Hilda och Lina Rehn nedom berge

Per Rehn var en profil i Hissjö som var lite ”annars”, och utbildad vid lantbruksskolan i Vindeln. Han levde i huset med sina systrar Lina och Hilda. Dessa syskon skickade alltid telegram till alla som gifte sig i byn. Att gå in i deras hus var som om att komma tillbaka till 1800–talet. Moderniteter saknades helt.

Per Rehn talade med skorrande R och var en stor kvinnobeundrare, dessvärre upplevdes han som burdus. Så även fast han var förtjust i kvinnor, förblev han ungkarl…

Per annonserade en gång efter en hushållerska. Då han såg henne på gården, gick han fram och citerade Strindberg – ”kan vi avla barn tillsammans”. Så det blev ingen hushållerska, för hon blev förskräckt och försvann…

Lina promenerade varje kväll efter mörkrets inbrott och barnen i byn kallade henne svarta damen. Lina var verkligen före sin tid och insåg vikten av att röra på sig på äldre dagar. Hon var också mycket intresserad av örter och drack gärna pepparmyntte.

Källa Ivan Häggström, Sven-Gösta Nilsson och Alfons Karlsson

Axel Lidström

Axel Lidström hette ägaren till grustagen, som NCC/Ballast äger idag. Han var bland de första som anställde en kvinnlig lastbilschaufför, som även var hans dotter.

Källa Ivan Häggstrom och Alfons Karlsson









Gustava

Lotta Gustava Olofsdotter, född 1851 i Hissjö, dog 1939. Hon livnärde sig på att vara arbeterska och gjorde dagsverken hos byborna. Hon var syster till Per Olofsson i Hissjö, dåvarande ägare av fastigheten Hissjö 3:38.

Källa Sven-Gösta Nilsson

´Stor-Lindberg´, Gottfrid Lindberg

Första byaåldermannen, ka´Stor-Lindberg´, Gottfrid Lindberg, Första byaåldermannen, kallad ”borgmästare”

Ivar Jonsson

Ivar Jonsson var en förtroendeman i Hissjö och var rådgivare kring myndighetsfrågor. Han satt som ordförande i taxeringsnämnden och kommunfullmäktige. Ivar var verksam mellan 1940-talet och 1970-talet.

Curt Lundmark

Han har drivit många ideella projekt. Som ordförande i sportklubben organiserade han klubbstugans bygge. När han var ordförande i bygdegårdsföreningen såg han till att bagarstugan byggdes. Scenen i bygdegården var ytterligare ett av Curts många projekt.

Under modern tid var Curt en mycket drivande person och han var verksam under 1970 och 1980-talet. Charlotta (Källa Ivan Häggström och Alfons Karlsson

Charlotta (Lotta) Karlsson född 1873 avliden 1945

Lotta var en stark personlighet som med kunnig hand styrde sitt jordbruk under sin makes frånvaro. Han var i Amerika. Hon har kallats för Hissjös ”första sociala instans”, genom sin stora empati för den som hade det sämre. Ingen gick ohjälpt från Lotta. Till eftervärlden har hon lämnat minnen i form av rosor; ”Lottas rosor” som än idag lyser omkring hennes hus, Hissjö 1:8.

Källa Gunnel Nilssondell, f. Karlsson född 1872  








Kajsa (Carin) Nordell, f. Karlsson född 1872 avliden 1934

Carin vistades i USA mellan åren 1893-1896 där barnen Nanny och Oskar föddes. På kortet var Carin tillsammans med sina åtta barn samt svärmor Anna-Greta utanför gaveln på gamla gästgivargården i Hissjö.
Kortet togs för att skickas till pappan som då vistades för andra gången i Amerika, tillsammans med sin svåger Erik Karlsson.
Liksom sin svägerska Lotta fick Carin Klara jordbruk och djur med hjälp av barnen och lite inlånade resurser
Sammanhållningen mellan Anna-Greta och Carin talas det om än idag.

Källa Gunnel Nilsson




Alfred Högberg

Alfred Högberg kom till Hissjö 1925 och var en mycket respekterad man i byn.bra sångröst, tog ton och kunde spela orgel, han var även söndagsskollärare. Under kriget var han ansvarig för att dela ut ransoneringskorten.
Högberg samarbetade med ”Bibeltrogna vänner” och delade söndagsskolan varannan vecka.

Alfred var även en så kallad ”Kalvspejare”. Under kriget fick man inte slakta sina djur hur man ville. Därför fanns så kallade kalvspejare. Kontrollen kunde gå till på följande sätt: kalvspejaren frågade bonden om någon slakt förekommit. Svarade bonden nej, meddelandes detta svar till myndigheten. Någon större kontroll om slakt gjordes inte.

Högberg höll även koll på hundägare i byn och ”anmälde” de som inte Högberg höll även koll på hundägare i byn och ”anmälde” de som inte betalade hundskatt. Alfred Högberg var en självlärd man med många talanger, så kallad lekmanna predikant.

Källa Ivan Häggström, Alfons Karlsson, Sven-Gösta Nilsson och Vivan Sundblad

Barbro Karlsson

Hon har slagits för att göra Hissjö till en tryggare by att bo i. Hon har drivit frågan om cykelbanan, busshållplatsen samt övergångsstället vid busshållplatsen till dess att det skedde. Barbro har även varit aktiv i hem och skola. Barbro satt även som representant för centerpartiet i skolstyrelsen.

Tok-Abraham

En berättelse om Karl August Abrahamsson
”Denna berättelse inträffade under tidigt 1930-tal. Affisch finns som styrker denna berättelse.
Tok-Abraham bodde vid sina besök i Hissjö alltid hos Maria Rehn och besökte ofta Ivan Häggströms hemgård. Ivan och hans kamrat Allan Jonsson var då i 12 års ålder och lämpliga till att arbeta med att frakta Tok-Abrahams ”Flötverk” till Badviken på en skottkärra. Dagen efter, en söndag, kom mycket folk från byn för att se den spektakulära uppvisningen. Abraham började med att läsa sin poesi och under tiden passade några ungdomar på att med en pryl göra hål i pontonen som Abraham skulle ha på ryggen. Efter poesiläsandet rodde han ut med den lilla båten med pontoner på sidorna för att därefter hoppa ur båten. Han upptäckte då att ”flytvästen” tog in vatten. Abraham var inte simkunnig därför skrek han högt på hjälp. Men vad han inte visste var att ungdomarna hade förberett undsättning med en roddbåt i närheten. Denna händelse skapade stor munterhet bland besökarna. Efter föreställningen skulle flötverket åter till landsvägen och för detta arbete fick Ivan och hans kompis 25 öre var.”

Denna berättelse är omgjord och bearbetad efter ett original av Ivan Häggström, Hissjö

Rulla till toppen